|
GUDS ORD [dgggb] & MÄNNISKORS
GUD MED DIG! |
| Jesaja 7:14 | | Genesis 28:15 |
| GOD WITH YOU!
+
+
+
+ VALET 2014 & 2018 -
Socialism & Islamism contra Kristen civilisation +
|
GUDS ORD [dgggb] & MÄNNISKORS
Nedanstående insändare "SvD:s ledare behövs mer än någonsin" skrevs med anledning av kritiken emot kriget mot Saddam. Det var särskilt kritiken inom SvD emot dåvarande chefredaktören på ledarsidan Mats Johanssons positiva hållning, som fick mig att skriva.
Man tillät inte någon att ostraffat tycka annorlunda, ens på bättre faktaunderlag. Det var uselt och lågt, och säger än idag en hel del om hur dålig sak krigsmotståndarna har och hade.
Mats Johansson fick ta tuff kritik internt, från sina egna på ledarsidan såväl som kultursidans redaktör Carl Otto Werkelid, som intog en amoralisk hållning, som naturligtvis ansågs fin och högstående.
Fredagen den 21 mars 2003 skrev Mats Johansson en ledare med rubriken:
"Demokratins kamp mot diktatur"
som jag fann vara utmärkt, men tyvärr var han nästan ensam i det USA-hatande och socialist- och fascistvänliga svenska mediabruset, att vara för att med våld störta vår tids värste massmördare.
Mats Johansson skrev:
"Krig igen, krig i vår tid. SvD hade föredragit en samlad FN-aktion, i första hand för att med diplomatins medel fortsätta avväpningen av Bagdadregimen.
Men främst Frankrike och Tyskland omöjliggjorde ett enat uppträdande från västmakterna. Länderna var beredda att stödja det militära hotet mot Irak, den amerikanska uppladdning som framtvingade förnyade vapeninspektioner, men de var inte beredda att fullfölja.
Det kan tyckas paradoxalt, och Saddam Hussein genomskådade spelet.
Diplomatin räckte alltså inte. Den gör i längden sällan det i kampen mellan demokrati och diktatur. Diplomati är demokratiers medel att fredligt lösa politiska motsättningar sinsemellan.
Diktatorer agerar inte efter demokratins regler, respekterar inte mänskliga rättigheter, är inte beroende av formell legitimitet. Deras agerande leder som i det irakiska fallet ofta till krig, mot det egna folket eller grannarna.
Demokratier angriper inte varandra, men ibland måste demokratier stå upp mot diktaturer genom att gå i krig. Det är läget. Krigsutbrottet är lika beklagligt som logiskt."
"Men vad har varit alternativet? De som ryggmärgsmässigt avfärdar krig som medel för att nå fredliga mål är skyldiga ett svar, särskilt sådana som var motståndare också till FN-alliansens ingripande mot Irak 1991.
Hade de fått bestämma, skulle Irak i dag ha varit en stormakt med kärnvapen och Kuwait införlivat som en provins.
Då hade inga "mänskliga sköldar" i världen kunnat stoppa irakiska bomber mot omgivningen. Hela maktbalansen i Mellanöstern hade rubbats.
Den nu alltmer åberopade folkrätten avhöll inte Irak från krig då, och vilka av alla offren för Saddam Husseins långa våldsvälde har denna folkrätt lyckats skydda?"
Genom att berömma denna ledare tyckte jag att jag slog många flugor på en gång. Min inställning till Irakkriget har inte ändrats. Varken före eller efter truppförstärkningen förra året.
Jag menar att Irakkrigets berättigande har inget att göra med dess framgång eller inte. Man kan aldrig förutse hur det skall gå. Vissa krig är så viktiga att man måste ta kampen även då man från början synes ha små utsikter till framgång.
Då kampen med krigets medel mot Hitlertyskland startade och fortsatte under det som vi nu kallar andra världskriget, kunde man varken vid dess start eller ens efter ett par års strider veta hur det skulle gå. Likväl var det både rätt och nödvändigt. Den som har rätten på sin sida har en moralisk fördel som nästan alltid innebär en fördel i strid, på sikt.
Krig kan inte alltid undvikas och skjuter man upp nödvändiga och oundvikliga krig kommer de bara tillbaks ännu värre. Ju mindre dröjsmål, ju snabbare och hårdare man slår, desto bättre effekt och desto färre döda.
Varför hör man aldrig självanklagelser från "fredsvännerna", "krigsmotståndarna" och allt vad de kallar sig? Varför tar de inte på sig skuld, sin egen och sina föregångares, för att över 50 miljoner dog under andra världskriget?
Det var "duvorna" som förhindrade att Hitler stoppades i tid, innan det blev storkrig. Om man hade stoppat honom på 1930-talets mitt, så hade några tusen dött, istället för flera tiotals miljoner.
Man trodde man kunde köpa sig fred i världen genom att sälja några "små" folk som man offrade på "fredens" altare. Istället för att ta konflikten medan den var liten och hanterlig, så fick man krig mellan alla stora folk, där över 50 miljoner offrades innan freden verkligen kom. Det finns ingen fred utan våld.
Men USA-hatare lär sig aldrig. USA-hatare blir man om man vill låta massmördare och tyranner hållas. Det är en stor ära för USA att bli hatad av sådana.
*
2003-03-25 ti SvD Synpunkt Carl Ingemar Dagman:
"SvD:s ledare behövs mer än någonsin"
Fredagens [21/3 2003] ledarkommentar i SvD - "Demokratins kamp mot diktatur" [Mats Johansson] [Läs här] - står högt över det mesta i Sverige just nu.
Jag är förvissad om att den dag kommer, då många kommer vara skamsna och undra över varför de inte hade modet eller förmågan att se och säga detsamma.
Till och med USA:s misslyckanden är ibland att föredra framför europeiska framgångar. Amerikaner ser till saken, inte bara till bokstaven.
Sverige och delar av det gamla kontinentala diktatursmekande Europa döljer sin nedrustade moral med skenrättfärdighet och handtvätt. Statsministern nådde ett nytt bottenrekord då han kallade Saddam "en svag liten pojk".
Barn och barnbarn av "soixante-huit" tycks ha tappat förmågan till moraliska överväganden som sträcker sig utöver detta att USA:s våld är fel.
Att de får blod på händerna genom att avstå från våld vägrar de inse.
Många kristna går i ledband hos socialismen, en människofientlig ideologi som sedan länge luktar, men ännu inte är begravd.
Det finns skäl att se ljust på framtiden. Det finns motkrafter mot den allt mer utbredda dödslängtan som driver såväl den fascistiska strömningen inom islam, som den döda livsfientliga socialismen i Europa.
Svenska Dagbladets ledarsida behövs mer än någonsin. Sverige har skäl att vara tacksamma för fastheten på ledarsidan i SvD. Carl Ingemar Dagman Habo +
*
*
*
Rövarens väg till Gud via korset, det är vad kristendom handlar om. Guds rike har inte kommit, det kan inte upprättas på en syndig jord. Kristus säger själv att hans rike icke är av denna världen.
Men en av de illgärningsmän, som voro upphängde, smädade honom: Är icke du Kristus? Fräls dig själf och oss! Men den andre svarade, näpsande honom, och sade: Fruktar du icke ens Gud, alldenstund du är i samma dom? Och vi med rätta, ty vi få ut den förtjänta lönen för, vad vi hava förövat, men denne har intet otillbörligt förövat. Och han sade: Jesus, kom ihåg mig, när du kommit i ditt rike. Och han sade till honom: Sannerligen säger jag dig: I dag skall du vara med mig i paradiset. (Luk. 23: 39 – 43) [Läs här].
Detta är en af de allra bästa berättelser, som finnas i evangelium, och man kan väl säga, att det bleve ett stort hål i evangeliets not, om hon toges bort därifrån. Ty hon har varit otaliga själar till frälsning.När någon är i riktigt stor nöd, så att han alldeles håller på att förgås i sitt elände, då duger det icke, att man kommer till honom och säger: »Förtvifla icke, käre broder, Gud har varit nådig mot jungfru Maria och Johannes och andra; därför skall han ock vara det mot dig.»Nej, då måste man draga fram denne rövarens historia och andra dylika, som visa, huru hans nåd räckt till för de mest förlorade syndare.Ty vem hade väl någonsin kunnat tänka, att en så förskräcklig brottsling som denne man skulle kunna bliva salig? Det hade varken Maria eller Johannes drömt om. Nej, efter allt vanligt förstånd var hans väg från brottet till fängelset, från fängelset till korset, från korset till helvetet.Men här ser du, huru den tager av på själva korset och slutar i paradiset, och detta blott därigenom att han på korset kommer i sällskap med Jesus och blir troende på honom. Och sådant är skrivet icke för hans skull, ty han har intet gagn därav - han har aldrig själv fått läsa det – utan för vår skull, på det vi må veta, vad vi själva böra tro samt lära andra om Jesus.*
AnmärkningTexten är första stycket i första delen av två om "Den botfärdige röfvaren" (ss. 152-153) i ”Se, Guds Lamm! Betraktelser öfver Kristi lidandes och uppståndelses historia” af P. Waldenström, Stockholm, Pietistens expedition, 1898.Stycket har av mig delats upp i flera mindre, samt har revidering av stavningen skett, alla ställen med ”fv” och ”hv” har ersatts med enkelt ”v”. Också fetstil och kursiveringar är mina.Luk 23:39-43 återges här enligt Waldenströms egen översättning från grekiskan, NT med förklarande anmärkningar, Första delen 1886 [Läs här].Projekt Runeberg håller på att göra Waldenströms översättning av Nya testamentet tillgänglig på webben, evangelium enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna är klara [Läs här].Luk 23:39-43 enligt Bibel 2000 lyder: "Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss." [40] Men då tillrättavisade honom den andre: "Är du inte ens rädd för Gud, du som har fått samma straff? [41] Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont." [42] Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike." [43] Jesus svarade: "Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset."
Fear No Evil - Frukta intet ont
Psalm 9:11 [1917]
"Och må de som känna ditt namn
förtrösta på dig;
ty du övergiver icke
dem som söka dig, HERRE."
Psalm 9:11 [KJV]
"Sing praises to the LORD,
which dwelleth in Zion:
declare among the people his doings."
REKOMMENDERAS - MEST LÄSVÄRDA I SVERIGE
MOST RECOMMENDED
LÄNKAR TÄNKVÄRDA ARTIKLAR
Sverige
- ENPARTISTATEN?
2003-07 | DSM | Intervju med Hans Bergström: "Sverige har blivit en ENPARTISTAT och ingen reagerar"
2004-02-19|SvD|Maktmonopol|Emil Uddhammar
2004-02-07|SvD Bränn.|Johnny Munkhammar|Den stora staten faller
1987-09-25|SvD|Hans L Zetterberg|(s)ekten som blev statskyrka
- HÄLSO & SJUKINDIKATIONER
Sverige i fara! - Artikelsamling
USA
Harper's Weekly
IRAQ
2004-02-26|NPQ Global Viewpoint|Condoleezza Rice|on WMD & IRAQ;Preemption;Russia;Pakistan & NPT|
2003-03-15 | Bildt.net | Carl Bildt | Peace for Iraq |
2003-02-09 | bildt.net | Carl Bildt | War? Peace? |
2002-10-12 | bildt.net | Carl Bildt | War in Iraq?
2001 Sep. 12, Wednesday | Time | Lance Morrow | The Case for Rage and Retribution |
BIBEL-LÄNKAR MM
Andakt
O store Gud/How
Great Thou
art/Wie gross bist du
Vår Gud är oss
en väldig
borg
Daglig
resekost, ur
Luthers verk
Ljudfiler på
dagen.com
- Lewi Pethrus: Bakgrund till "Löftena kunna ej svika"
- Einar Ekberg: "Löftena kunna ej svika"
- C G Hjelm: "Gör verkligheter av möjligheter"
Sv. kyrkan
Sv.
kyrkans
Bekännelseskrifter
Olavus
Petri: Ur
"Förmaning till alla evangeliska predikare"
Dr. Martin Luther
Martin Luther
1483-1546,
Project Wittenberg
Luthers 95
teser, 1517
[danska + latin]
The 95 Theses
[även ty
+fi]
Martin
Luthers Lilla katekes
Schmalkaldiska artiklarna
- Om synden
-
Om lagen
- Om evangeliet
- Huru en människa blir rättfärdig inför Gud, och om goda
gärningar
Om påvens
makt och överhöghet
Om en
kristen
människas frihet
Om den
trälbundna
viljan
-
Om trons
visshet
-
Skriftens klarhet
Stora
Galaterbrevskommentaren
-
FEMTIO
LYSANDE FÖRTJÄNSTER HOS DEN EGNA RÄTTFÄRDIGHETEN
- "Alla
de som låta det bero på laggärningar äro under förbannelse"
Verteidigungsrede auf dem Reichstag zu Worms
18. April 1521
John Wesley
John Wesley's Sermons
Biblar
Luthersk
Nätbibelskola
Bibeln
1917
Folkbibeln
bibeln.se
Die
Bibel,
Martin Luthers berömda, 1534
Crosswalk.com Bible Study
Tools
King James Version
Greek
NT,
Nestle-Aland
Bible
Gateway
Online Bibles [olika grek. NT,
Septuaginta]
Bibliotheca Biblica
IntraText
LAG & RÄTT
Domarregler
Olavus
Petri Domareregler
Svensk lagstiftning
Lagrummet:
Lagar och författningar
Regeringskansliet
Riksdagen
ORD & SPRÅK
Ordböcker
SAOB
SAOL, sjätte
uppl.
1889
SAOL, åttonde
uppl.
1923
KOLUMNISTER
Sverige
Per
Ahlmark, DN
Carl Bildt
USA
Max Boot
David S. Brooks, NYT
Thomas L. Friedman, NYT
Christopher Hitchens,
Slate column,
Fighting Words
Christpher Hitchens, Column, The Mirror, London
The Christopher Hitchens Web
Charles Krauthammer, WP
William Safire, NYT
