Rövarens väg till Gud via korset, det är vad kristendom handlar om. Guds rike har inte kommit, det kan inte upprättas på en syndig jord. Kristus säger själv att hans rike icke är av denna världen.

Om du med din mun bekänt Jesus såsom herre och trott i ditt hjärta, att Gud har uppväckt honom från de döda, så skall du varda frälst. Ty med hjärta tror man till rättfärdighet, men med mun bekänner man till frälsning. (Paulus brev till Romarna kap. 10, vv. 9-10).

Men nu kan någon säga: "Kristi lära är väl icke beroende av hans person. Hon kan väl vara sann, även om han är död. Icke dör väl sanningen med den, som förkunnar henne? Paulus är död, Petrus är död, men deras lära är lika sann ändå. därför kan väl Kristi lära vara lika sann, fastän han själv är död."
Men därpå svarar hela nya testamentet nej. Om Jesus icke hade varit något annat än en lärare såsom Paulus och Petrus, då kunde han vara död och hans lära ändå sann.
Men nu gav han sig ut för att vara icke blott en lärare utan ock en frälsare [kurs. PW].
Och det förändrar alldeles saken. Ja, hela kärnan i evangelium är just att visa på honom såsom frälsare. Paulus säger aldrig till syndare: "Kommen till mig, jag är frälsaren", eller: "Gån till Petrus, han är frälsaren". Och då kunna både han själv och Petrus gärna vara döda, bara den lever, som de visat syndare till.
Kristus säger icke heller: "Gån till Petrus eller till Paulus; de skola frälsa eder!" utan så säger han: "Kommen till mig; ty mig har Gud sänt för att frälsa världen!" Och vore nu han död, då vore evangelium strax tillintetgjort.
Om jag visar en sjuk man till en läkare, som kan bota honom, så är detta för den sjuke ett evangelium. Men om han då kommer till den stad, där läkaren skulle bo, och finner honom vara död, då har det där evangeliet blivit om intet.
Däremot är det likgiltigt för honom, om han får höra, att jag [kurs. PW] har dött, bara den läkare [kurs. PW] lever, som jag har visat honom till.

Anmärkning

Texten ovan är sjätte stycket i kapitlet "Kristi uppståndelses betydelse" (ss. 210) i ”Se, Guds Lamm! Betraktelser öfver Kristi lidandes och uppståndelses historia” af P. Waldenström, Stockholm, Pietistens expedition, 1898.

Stycket har av mig delats upp i flera mindre, samt har revidering av stavningen skett.

Alla ställen med ”fv” och ”hv” har ersatts med enkelt ”v”; "dt" med "tt", "-af" och "af" med "-av" och "av", plural- & pluralgenitivändelserna "-ne" och "-nes" med "-na" och "-nas". Också fetstil och kursiveringar är mina, om inte annat säges "[kurs. PW]", "[fetst. PW]".

Alla bibelställen återges enligt Waldenströms egen översättning från grekiskan, NT med förklarande anmärkningar, Första delen (1886).

Projekt Runeberg håller på att göra Waldenströms översättning av Nya testamentet tillgänglig på webben, evangelium enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna är klara [Läs här].

Rom 10:9-10 enligt Bibel 2000 lyder:

[9] Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.

[10] Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning.

Rövarens väg till Gud via korset, det är vad kristendom handlar om. Guds rike har inte kommit, det kan inte upprättas på en syndig jord. Kristus säger själv att hans rike icke är av denna världen.

Om du med din mun bekänt Jesus såsom herre och trott i ditt hjärta, att Gud har uppväckt honom från de döda, så skall du varda frälst. Ty med hjärta tror man till rättfärdighet, men med mun bekänner man till frälsning. (Paulus brev till Romarna kap. 10, vv. 9-10).

Att tro, att Jesus är Herren, det är att tro, att han är den frälsare, som Gud har givit ut för att frälsa världen, och den herre, som han har upphöjt och satt på sin högra hand för att råda över allt med all makt i himmelen och på jorden. Därom säger han själv: Mig är given all makt i himmelen och på jorden.

Och Paulus säger: Vi hava en enda Gud, nämligen Fadern, och en enda Herre, nämligen Jesus Kristus.

Tror du icke, att Jesus är Herren, så kan du icke heller sätta din tro och lit om frälsning till honom. Och på denna tro till honom är det dock, som frälsningen beror.

4.

Men icke nog med det. Skall jag kunna tro på honom, så måste jag jag även veta och tro, att han är uppstånden från de döda. För apostlarna var det alldeles klart, att tron på en död frälsare var en galenskap.

Så länge han levde, trodde de på honom. När han var död, gåvo de upp denna tro.

Men när han stod upp, och de åter hade honom levande, då trodde de igen.

Att vänta frälsning av en död frälsare är lika galet som att söka hälsa hos en död läkare.

5.

I Korint hade några kristna kommit till den åsikten, att ingen de dödas uppståndelse var att vänta. Med anledning därav skrev aposteln Paulus, att om det icke finnes någon de dödas uppståndelse, så är icke heller Kristus uppväckt. (1 Kor. 15.)

Men, tillägger han, om Kristus icke är uppväckt, fåfäng är då vår predikan. [kurs. PW]

Att predika om en död frälsare, det är detsamma som att predika om ingen frälsare.

Och visst är, att om Jesus icke stått upp från de döda, så hade aldrig någon av apostlarna lytt hans befallning att gå ut i hela världen och predika evangelium.

Varken Paulus eller Petrus eller Johannes skulle vi då känna till. Vi skulle icke heller hava ett enda ord skrivet av deras hand.

Utan Kristi uppståndelse gives ingen frälsare, intet nytt tetamente, ingen tro på Kristus, intet hopp om evigt liv.

Evangelium vore då ingenting annat än en saga, visserligen skön, men likväl bara en saga utan värde, när det gällde att kämpa mot synden, döden, djävulen och all helvetets makt.

Anmärkning

Texten ovan är tredje, fjärde och femte stycket i kapitlet "Kristi uppståndelses betydelse" (ss. 209-208) i ”Se, Guds Lamm! Betraktelser öfver Kristi lidandes och uppståndelses historia” af P. Waldenström, Stockholm, Pietistens expedition, 1898.

Stycket har av mig delats upp i flera mindre, samt har revidering av stavningen skett.

Alla ställen med ”fv” och ”hv” har ersatts med enkelt ”v”; "dt" med "tt", "-af" och "af" med "-av" och "av", plural- & pluralgenitivändelserna "-ne" och "-nes" med "-na" och "-nas". Också fetstil och kursiveringar är mina, om inte annat säges "[kurs. PW]", "[fetst. PW]".

Alla bibelställen återges här enligt Waldenströms egen översättning från grekiskan, NT med förklarande anmärkningar, Första delen (1886).

Projekt Runeberg håller på att göra Waldenströms översättning av Nya testamentet tillgänglig på webben, evangelium enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna är klara [Läs här].

Rom 10:9-10 enligt Bibel 2000 lyder:

[9] Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad.

[10] Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning.

Rövarens väg till Gud via korset, det är vad kristendom handlar om. Guds rike har inte kommit, det kan inte upprättas på en syndig jord. Kristus säger själv att hans rike icke är av denna världen.

Om du med din mun bekänt Jesus såsom herre och trott i ditt hjärta, att Gud har uppväckt honom från de döda, så skall du varda frälst. Ty med hjärta tror man till rättfärdighet, men med mun bekänner man till frälsning. (Paulus brev till Romarna kap. 10, vv. 9-10).

Allt vårt förstånd är styckeverk. Vi förstå endels, säger aposteln i 1 Kor. 13:9 [Paulus första brev till församlingen i Korint, kap. 13, vers 9]. Därav kommer, att de troende i så många stycken hava olika tankar. Detta är ingen nyhet.

Redan i apostlarnas dagar var det så. I Korint kallade sig somliga kristna för Paulii anhängare, andra för Petri o. s. v.

Apostlarna hade mycket bekymmer för denna sak. Och den är ju bekymmersam, icke så mycket för de olika åsikternas skull som för den söndring i sinnena, som vållas därav.

Se t. ex. där hava troende olika tankar om dopet. Nuväl, det är ju icke så underligt. Men så kommer djävulen och söndrar deras sinnen. De kunna nu icke vara tillsammans i församlingen, kunna icke äta vid Herrens bord tillsammans o. s. v., utan måste gå åtskils.

Där hava andra olika tankar om helgelsen. Det går för dem på samma sätt.

Så faller Guds församling genom djävulens list sönder i bitar. Och det är för visso en sorglig syn för Gud och Kristus och alla heliga änglar.

2.

Det är viktigt att hava en rätt kunskap i allt. De troende böra därför flitigt studera Guds ord samt bedja Gud om sanningens ande.

Dock måste medgivas, att människor kunna vara sanna Jesu lärjungar med villfarande åsikter i många stycken, blott de förblifva vid det väsentliga.

Och detta väsentliga är, vad Paulus säger i vår text:

Tro, att Jesus är Herren, och att han är uppstånden. [kurs. PW]

*

Anmärkning

Texten ovan är första och andra stycket i kapitlet "Kristi uppståndelses betydelse" (s. 209) i ”Se, Guds Lamm! Betraktelser öfver Kristi lidandes och uppståndelses historia” af P. Waldenström, Stockholm, Pietistens expedition, 1898.

Stycket har av mig delats upp i flera mindre, samt har revidering av stavningen skett.

Alla ställen med ”fv” och ”hv” har ersatts med enkelt ”v”; "dt" med "tt", "-af" och "af" med "-av" och "av", pluraländelserna "-ne" och "-nes" med "-na" och "-nas". Också fetstil och kursiveringar är mina, om inte annat säges "[kurs. PW]", "[fetst. PW]".

Alla bibelställen återges här enligt Waldenströms egen översättning från grekiskan NT med förklarande anmärkningar, Första delen (1886).

Projekt Runeberg håller på att göra Waldenströms översättning av Nya testamentet tillgänglig på webben, evangelium enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes samt Apostlagärningarna är klara [Läs här].

Rom 10:9-10 enligt Bibel 2000 lyder: [9] Ty om du med din mun bekänner att Jesus är herre, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli räddad. [10] Hjärtats tro leder till rättfärdighet och munnens bekännelse till räddning.